Reportage om Per Erik Ottossons Fleckviehkor

Fleckvieh: kombikon för produktion av mjölk och kött.

Artikeln skall berätta om lantbrukaren Per Erik Ottosson med mjölkproduktion i Sverige som har testad Fleckvieh med framgång i över 15 år.

Först lite allmänt statistik tagen från ”svensk mjölk statistik”.

Med några siffror över den svenska mjölkproduktionen skriver jag artikeln över

Fleckvieh allmänt och gården Ödegärdet i Västergötland med Fleckvieh i synnerhet.

Antal mjölkkor 2009

357000 kor 5816 besättningar = 61 kor per besättning

Antal kor i provmjölkningskontroll 2008

Indelad i olika raser i Sverige

Ras	Antal % från alla Kor	Mjölkavkastning kg	Fett%	Protein%	Mjölkavkastning ECM Fett + Protein kg
SRB	131 958 43,1 %	8 730	4,30	3,49	9102 679
SLB	154 065 50,4 %	9 648	4,01	3,32	9 606 708
SJB	2 080 0,7 %	6 472	5,76	3,94	8 127 628
Fjällras	1 330 0,4 %	5590	4,45	3,54	5958 447
Övriga (inkl. Fleckviehkorsningar)	16 524 5,4 %	8 663	4,20	3,40	8 872 658

Kombinationskor, som finns traditionsmässig i Medeleuropa fanns förr inte i så stor utsträckning i Sverige . Möjligen var SRB – korna på den tiden något kraftigare.

I Sverige blir behovet för en frisk kombiko (mjölk och kött) större och större.

Åtgång på mark, energi och utsläppen av CO2, metangas osv. blir mindre för kombinationskor än om man har specialiserade mjölkraskor och köttraskor i olika besättningar (i samma mängd producerad mjölk och kött räknad). I Medeleuropa finns det redan dylika forskningsresultat. Även möjligheten att samtidig som man producerar mjölk att kunna få fram bättre kvalitetskött gör att Fleckvieh har spridit sig i många länder i hela världen.

Per Erik Ottosson, en framgångsrik uppfödare av Fleckviehkor i Sverige.

Vid foten av Mösseberg utanför Falköping i östra Skaraborg ligger gården Ödegärdet som ägs Per Erik Ottosson.

Förutom Ödegärdet arrenderar Per Erik några små gårdar som ligger högst 5 km från huvudgården.

I helhet sköts ca 120 ha åkermark, vall och bete. Även all åkermark är till produktion av foder till djuren. Efter 2 år spannmål sås det vall som hålls i ca två till tre år tills avkastningen sjunker.

Eftersom åkrarna ligger väldig spridda upp till 5 km från huvudgården, så görs det enbart rundbalar av vallfodret.

Per Eriks kor väntar på att mjölkas

Hos hela familien Ottosson är Fleckviehrasen mycket omtyckt.

För 20 år sedan såg man nästan enbart SRB och Holsteinkor på Ödegärdet.

Några djur med vita huvud fanns det dock tidigare. Per Erik köpte några Fleckviehkalvar till avel från Georg ”Schweizan” Brunner som hade till 1999 en liten Fleckviehbesättning (schweiziska och österrikisk härkomst) .

Efter igångsättning av Flechviehspermaimporten genom Bayern Genetic från Medeleuropa till Sverige hösten 1998, seminerar Per Erik enbart med fleckviehdoser.

Idag står ca 110 djur med 50 – 100% fleckviehblod i ladugården. Därav är det ca 50 mjölkkor, resten ungdjur (kvigor, tjurar och stutar i alla åldrar).

Några dräktiga kvigor, tjurar och tjurkalvar (lämpliga för fribetäckning på bete eller lösdrift) kalvar till slaktuppfödning och färdiggödda slaktfärdiga stutar säljes varje år.

För att en tjurkalv duger som avelstjur, måste fadern vara en semintjur och modern ha en genomsnittlig avkastning på helst flera laktationer på 9000 kg mjölk.

Dagens avkastning på Ödegärdets besättning är för närvarande 9000 kg 4,5% fett 3,6% protein.

Utfodring:

Som god hjälp står en datastyrd kraftfodervagn och en upprullare för ensilaget till förfogande.

Utfodring vinter:

Grovfoder: Minst 15 kg torrsubstans gräs- och helsädesensilage.

Kraftfoder: Efter kalvning vid över 35 kg (efter första kalven över 30 kg)

4kg koncentrat fettop från ”Svenska Foder”

5 kg spannmålskross (30% havre 70% korn).

I andra halvan av laktationen minskas krossen och koncentratet för att när kon är högdräktig och går i sin pendla in sig vid null.

Mineralfodret har en hög prioritet i foderstaten för alla djur.

Utfodring sommar för högavkastande kor:

2.5 kg konzentrat och 3- 3,5 kg spannmålskross

Betesgång dag och natt ca 20 maj till 1 oktober

Utfodring ungdjur:

Helmjölk ca tre månader. Efter följer en period med något högre utfodringsintensitet. Vid ett års ålder blir utfodringen extensivare med bara bete på sommar och vall och/eller helsädesensilage på vinter. (även under denna tiden är mineralfodret en viktig komponent.

Intressant är att med Holsteinkor som fanns före på gården, gick det åt mera kraftfoder per ko (upp till 14 kg total). Korna åt då mindre grovfoder Då var mjölkavkastningen bara lite högre vid sämre halter.

Semineringstidpunkt:

Kvigorna blir seminerad tidigast vid 18 månader. Dom måste ha lite tid för att utvecklas. Det blir mera långlivade kor och mindre utslagskor p.g.a. sjukdom.

Undertecknad kan nämna att det gjordes en jämförelse i norra Tyskland mellan mjölkraskor och fleckviehkorsningar. Det konstaterades att mjölkraskor går nere i hull under laktationen medan fleckviehkorsningar växer och bibehåller eller t.o.m. ökar hullet.

Fördelen vid övergången till Fleckvieh enl. Per Erik.

Fleckviehmjölk har i snitt lägre celltal än mjölk från högavlade mjölkkor. Grovfoderomvandlingen är bättre.

Den högre köttansättningen av Fleckviehkorna ger dessutom ett mervärde. Det ger plus i kassan för båda liv- och slaktdjur.

Per Erik kan bekräfta som var beskriven från norra Tyskland att alla ungkor under första och andra laktation växer mera till sig än vanliga mjölkraskor.

Dessutom är dagens fleckviehdjur hos Per Erik mycket friskare och därmed hållbarare, veterinärkostnader lägre än före det fanns Fleckvieh. Det är givande att få sköta såna djur och därmed blir nettot i bokföringen automatisk högre.

Till sist några rader över ett litet mejeri driven av Elisabeth Andersson Påverås mejeri utanför Falköping. I Påverås sköts företaget med handverklig kunskap. Många kunder och ostälskare hittar från hela landet och utlandet dit.

Ost från Fleckviehmjölk.

Varför Fleckviehmjölk

Först hade Elisabeth egna fjällkor. Enlig Elisabeth är fjällkor dom bästa ostkor som finns i Sverige.

Efter att ha sålt sina 6 fjällkor p.g.a. tidsbrist, sökte hon efter en nästan likvärdig ostkoras.

Hon blir bekant med Per Erik Ottosson som är mjölkproducent med Fleckvieh.

Eftersom Fleckvieh har högre kaseinhalt än Hollstein och SRB – kor , så var det klart att Per Eriks kor blir nästa mjölkleverantör till Påverås – mejeriet.

Enlig en tysk undersökning går det åt ca 10 liter mjölk per kg ost från mjölkraskor och enbart 9 och mindre liter per kg ost från Fleckviehkor. Enlig dom fakta var det lätt att välja enbart Per Eriks Kor som ysterimjölkleverantörer till Påverås Mejeriet.

År 2009 sålde ”Ödegärdet” 28000 liter mjölk för osttillverkning i Påverås.

Följande ostar produceras bl.a. i Påverås.

fjällädel – Blåmögel ost

Rosa mjuk dessertost av Reblochon.typ med rödkitt/vitmögelyta

Brisa Vitmögelost av Camemberttyp. Gräddig smak med tydlig champinjonsprägel.

Brun fjäll halvmjuk dessertost med rödkittyta och en ask-rand i mitten. Morbier-typ

Gredelin halvmjuk ost med rödkittyta av Tome-Typ

hårdost Gruyère – Typ

Georg Brunner