Reportage om Per Erik Ottossons Fleckviehkor
Fleckvieh: kombikon
för produktion av mjölk och kött.
Artikeln skall berätta om lantbrukaren Per Erik Ottosson
med mjölkproduktion i Sverige som har testad Fleckvieh
med framgång i över 15 år.
Först lite allmänt statistik tagen från ”svensk mjölk statistik”.
Med några siffror över den svenska mjölkproduktionen
skriver jag artikeln över
Fleckvieh
allmänt och gården Ödegärdet
i Västergötland med Fleckvieh i synnerhet.
Antal
mjölkkor 2009
357000 kor
5816 besättningar = 61
kor per besättning
Antal kor i provmjölkningskontroll 2008
Indelad i olika raser i Sverige
Ras |
Antal %
från alla
Kor |
Mjölkavkastning
kg |
Fett% |
Protein% |
Mjölkavkastning ECM Fett + Protein kg |
SRB
|
131 958 43,1 % |
8
730 |
4,30 |
3,49 |
9102
679 |
SLB
|
154 065 50,4 % |
9 648 |
4,01 |
3,32 |
9 606 708 |
SJB
|
2 080 0,7
% |
6
472 |
5,76 |
3,94 |
8 127
628 |
Fjällras |
1 330 0,4
% |
5590 |
4,45 |
3,54 |
5958
447
|
Övriga (inkl. Fleckviehkorsningar) |
16 524 5,4 % |
8
663 |
4,20 |
3,40 |
8 872
658 |
Kombinationskor, som
finns traditionsmässig i Medeleuropa fanns förr inte i
så stor utsträckning i Sverige . Möjligen var SRB – korna på den tiden något kraftigare.
I Sverige blir behovet
för en frisk kombiko (mjölk och kött) större
och större.
Åtgång på mark, energi och utsläppen av CO2, metangas osv.
blir mindre för kombinationskor än om man har specialiserade
mjölkraskor och köttraskor
i olika besättningar (i samma mängd producerad mjölk och kött räknad). I Medeleuropa finns det redan dylika forskningsresultat. Även
möjligheten att samtidig som man producerar mjölk att kunna få fram bättre
kvalitetskött gör att Fleckvieh har spridit sig i
många länder i hela världen.
Per Erik Ottosson, en framgångsrik uppfödare av Fleckviehkor
i Sverige.
Vid foten av Mösseberg utanför Falköping i östra
Skaraborg ligger gården Ödegärdet som ägs Per Erik
Ottosson.
Förutom Ödegärdet arrenderar
Per Erik några små gårdar som ligger högst 5 km från huvudgården.
I helhet sköts ca 120 ha åkermark, vall och bete. Även
all åkermark är till produktion av foder till djuren. Efter 2 år spannmål sås
det vall som hålls i ca två till tre år tills avkastningen sjunker.
Eftersom åkrarna ligger väldig spridda upp till 5 km från
huvudgården, så görs det enbart rundbalar av
vallfodret.
Hos hela familien Ottosson är Fleckviehrasen mycket omtyckt.
För 20 år sedan såg man nästan enbart SRB och Holsteinkor
på Ödegärdet.
Några djur med vita huvud fanns det dock tidigare. Per
Erik köpte några Fleckviehkalvar
till avel från Georg ”Schweizan” Brunner som hade
till 1999 en liten Fleckviehbesättning (schweiziska
och österrikisk härkomst) .
Efter igångsättning av Flechviehspermaimporten genom
Bayern Genetic från Medeleuropa
till Sverige hösten 1998, seminerar Per Erik enbart med fleckviehdoser.
Idag står ca 110 djur med 50 – 100%
fleckviehblod i ladugården. Därav är det ca 50
mjölkkor, resten ungdjur (kvigor, tjurar och stutar i alla åldrar).
Några dräktiga kvigor, tjurar och tjurkalvar (lämpliga
för fribetäckning på bete eller lösdrift) kalvar till slaktuppfödning och färdiggödda slaktfärdiga stutar säljes varje år.
För att en tjurkalv duger som avelstjur, måste fadern
vara en semintjur och modern ha en genomsnittlig avkastning på helst flera
laktationer på 9000 kg mjölk.
Dagens avkastning på Ödegärdets
besättning är för närvarande 9000 kg 4,5% fett 3,6% protein.
Utfodring:
Som god hjälp står en datastyrd kraftfodervagn och en
upprullare för ensilaget
till förfogande.
Utfodring
vinter:
Grovfoder: Minst 15 kg torrsubstans gräs- och helsädesensilage.
Kraftfoder: Efter kalvning vid över 35 kg (efter första
kalven över 30 kg)
4kg koncentrat fettop från ”Svenska Foder”
5 kg spannmålskross (30% havre 70% korn).
I andra halvan av laktationen minskas krossen och
koncentratet för att när kon är högdräktig och går i sin pendla in sig vid null.
Mineralfodret har en hög prioritet i foderstaten för alla
djur.
Utfodring sommar för högavkastande kor:
2.5 kg konzentrat
och 3- 3,5 kg spannmålskross
Betesgång dag och natt ca 20 maj till 1 oktober
Utfodring ungdjur:
Helmjölk ca tre månader. Efter
följer en period med något högre utfodringsintensitet. Vid ett års ålder blir
utfodringen extensivare med bara bete på sommar och vall och/eller helsädesensilage på vinter. (även under denna tiden
är mineralfodret en viktig komponent.
Intressant är att med Holsteinkor
som fanns före på gården, gick det åt mera kraftfoder per ko (upp till 14 kg
total). Korna åt då mindre grovfoder Då
var mjölkavkastningen bara lite högre vid sämre halter.
Semineringstidpunkt:
Kvigorna blir seminerad tidigast vid 18 månader. Dom
måste ha lite tid för att utvecklas. Det blir mera långlivade kor och mindre utslagskor p.g.a. sjukdom.
Undertecknad kan nämna att det gjordes en jämförelse i
norra Tyskland mellan mjölkraskor och fleckviehkorsningar. Det konstaterades att mjölkraskor går nere i hull under laktationen medan fleckviehkorsningar växer och bibehåller eller t.o.m. ökar
hullet.
Fördelen vid övergången till Fleckvieh enl. Per Erik.
Fleckviehmjölk
har i snitt lägre celltal än mjölk från högavlade mjölkkor. Grovfoderomvandlingen är bättre.
Den högre köttansättningen av Fleckviehkorna
ger dessutom ett mervärde. Det ger plus i kassan för båda liv- och slaktdjur.
Per Erik kan bekräfta som var beskriven från norra
Tyskland att alla ungkor under första och andra
laktation växer mera till sig än vanliga mjölkraskor.
Dessutom är dagens fleckviehdjur
hos Per Erik mycket friskare och därmed hållbarare, veterinärkostnader lägre än
före det fanns Fleckvieh. Det är givande att få sköta
såna djur och därmed blir nettot i bokföringen automatisk högre.
Till sist några rader över ett litet mejeri driven av
Elisabeth Andersson Påverås mejeri utanför Falköping.
I Påverås sköts företaget med handverklig kunskap. Många kunder och ostälskare
hittar från hela landet och utlandet dit.
Varför Fleckviehmjölk
Först hade Elisabeth egna fjällkor. Enlig Elisabeth är
fjällkor dom bästa ostkor som finns i Sverige.
Efter att ha sålt sina 6 fjällkor p.g.a. tidsbrist, sökte
hon efter en nästan likvärdig ostkoras.
Hon blir bekant med Per Erik Ottosson som är mjölkproducent
med Fleckvieh.
Eftersom Fleckvieh har högre
kaseinhalt än Hollstein och SRB – kor , så var det klart att Per Eriks kor blir nästa mjölkleverantör till Påverås – mejeriet.
Enlig en tysk undersökning går det åt ca 10 liter mjölk
per kg ost från mjölkraskor och enbart 9 och mindre liter per kg ost från Fleckviehkor. Enlig dom fakta var det lätt att välja enbart
Per Eriks Kor som ysterimjölkleverantörer till Påverås
Mejeriet.
År 2009 sålde ”Ödegärdet” 28000 liter mjölk för osttillverkning i Påverås.
Följande ostar produceras bl.a. i Påverås.
fjällädel –
Blåmögel ost
Rosa mjuk dessertost av Reblochon.typ med rödkitt/vitmögelyta
Brisa Vitmögelost av Camemberttyp. Gräddig smak med tydlig champinjonsprägel.
Brun fjäll halvmjuk dessertost med rödkittyta och en ask-rand i
mitten. Morbier-typ
Gredelin halvmjuk ost med rödkittyta
av Tome-Typ
hårdost Gruyère – Typ
Georg Brunner